Om sanningen ska fram så tycker jag inte riktigt att jag uttrycker mig med vördnad, jag tycker mest att det ordet skulle vara sofistikerat att ha med i titeln. I själva verket så måste jag nog säga att jag knappt kan uttrycka mig med hjälp av det svenska språket, utan tar ofta hjälp av så kallade "låneord" som till exempel: Noob, epic och 1337, även kallad leet (Elite).
Men nu var det ju inte det som det här inlägget skulle komma att handla om. Det här vackra, fina underbara och respektingivande inlägget skulle komma och handla om våran spelning som nu tar plats om inte mindre än 2 dagar, eller snarare att jag är taggad inför den, för jag tror faktiskt det kommer att komma relativt mycket folk.
Jag ser fram emot spelningen och har ingen tvekan om att det kommer bli en lyckad sådan. Kan verka självupptaget och pretensiöst, men ICKE sa Nicke, det handlar endast om en god och ickenedlåtande inställning.
Från en sak till en annan. Jag känner en viss besvikelse över mina brothers in arms (eller i det här fallet, Brothers in blogg. hihihi) med tanke på att de inte har bloggat på ett tag. Det lämnar mig ensam och relativt uttråkad, jag tycker nämligen om att veta vad det små liven har för sig. YES exakt så needy är jag.
En annan sak som jag känner mig väldigt peppad över är välgörenhetsgrejen vi ska spela på i Sickla, på Rytmus. Det ska bli roligt att spela där faktiskt och det är ju även en väldigt bra grej med tanke på att det samlar in massa pengar till Haitikatastrofen.
Men nu ska jag ta och tacka för mig! Massa kärlek till alla som faktiskt läser! Ni är bäst!
Pusspuss!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar